Om jag tittar fem månader tillbaka så har mycket hänt. Det har varit mycket att göra och att tänka på, sökningarna till musikutbildningarna har tagit all tid och kraft både psykiskt och fysiskt. Men aldrig har jag varit så motiverad som detta år, och roligare och roligare har det blivit ju mer jag fått arbeta med musiken.
Det har också givit resultat: Jag har varit runt i flera städer i Sverige och gjort antagningsprov. Och det kändes annorlunda nu i år när jag spelade jämfört med tidigare år. Plötsligt kändes det som om man fick något tillbaka av lyssnarna, i dessa fall de olika jurys jag spelade för. Det var inte inbillning, för jag gick vidare till sista omgången på fyra olika skolor.
Så nu sitter jag här med resultaten som jag fick igår, resultat som känns helt overkliga men också förtjänade, med tanke på hur mycket engagemang som lagts ned på detta. Jag har alltså blivit antagen på inte mindre än tre (!) av de fyra skolor jag gick vidare på! Jag hade hoppats att komma in på en skola, och att få reservplatser på andra som förhoppningsvis kunde bli riktiga platser så småningom. Men nu behöver jag inte ens vänta på detta! Jag har redan kommit in på den skola jag helst önskat gå, och där jag haft andra prioritet har jag en mycket bra reservplats. Dessutom har jag två platser till på två andra musikhögskolor, plus en plats på en utbildning som inte hör till de vanliga musikhögskolorna!
De besked jag fått nu känns som en stor hög med presenter, som jag bara sitter och tittar på med stora ögon. Detta visar att saker och ting är möjliga bara man vill och är beredd att kämpa hårt för det. Dessutom ska man lita på sin känsla som finns längst därinne, för är man tillräckligt bra på att tolka den så behöver man inte ens fråga någon om hur resultatet blev. Det vet man ändå.
Andra bloggar om: musik, klassisk musik, personligt