Städryck
Nu är jag hemma igen från semestern. Det har verkligen varit underbart, så här fin sommar som denna får man inte varje år. Jag tror att det regnade två gånger under de fyra veckorna min älskade G och jag varit borta. Vi har varit på Gotland och i Skåne, solat, badat, handlat på loppis, varit på teater, varit på konserter, cyklat, tältat, åkt båt, gäckats av getingar och mycket mer. Jag återkommer till getingarna senare…
Sommarsemestern är viktig eftersom den skapar ny inspiration att ta tag i saker man inte riktigt orkat med under året. Och detta har verkligen varit tydligt det här året: När jag kom hem fick jag ett ordentligt städryck. Ett sån stor städlusta har jag nog aldrig någonsin fått vad jag vet. Bidragande orsak till detta är dels att vi skaffat nytt fint porslin från Höganäs och gammalt fint porslin från loppis och dels att jag läste en bok på semestern som heter “Städa!”. Dessa saker fick mig att gå igenom (nästan) alla skåp i köket, städa ur dem och omorganisera de skåp som bara hamnat skräp i, och slänga gamla grejer vi inte behöver. Det känns väldigt skönt att ha detta gjort, jag har fortfarande samma positiva känsla kvar som jag hade då jag började städa. Hoppas det håller i sig länge, så jag tar tag i andra saker också.
Sommarens finaste upplevelse måste ha varit badet i havet på en liten ö utanför Skåne: vattnet var nästan spegelblankt och minst 23 grader. Det enda som hördes var några båtar, simtagen och några människor på långt avstånd. Sommarens mest spännande händelse var i den lilla stugan på G:s morföräldrars tomt i Skåne: När vi skulle gå och lägga oss hörde vi ett konstigt krafsande från taket, vi antog att det var en mus. Därför knackade vi lite på väggen för att skrämma den, och mycket rikigt så upphörde det för ett tag. Så vi fortsatte att läsa våra böcker i lugn och ro. Efter en stund såg jag en mygga i taket, så jag försökte smälla den med handen. Jag vet inte om jag fick myggan, men däremot gick det hål i innertaket och ett obehagligt surrande slog emot mig. Det var alltså ingen mus i taket. För ut ur detta hål flög en massa ilskna getingar! Jag hade fått jackpot i högkvarteret så att säga, så det var bara för oss att fly fältet och springa in till stora huset. Så där hade vi stort sängläger under en natt. Morgonen efter kollade vi läget i stugan, och där låg det ett trettiotal döda getingar, men endast ett fåtal levande. Förmodligen hade de tagit död på varandra i ren panik. Därför beslutade vi oss att vara modiga och fortsätta sova i stugan på gården. Men först efter att ha satt en ordentlig kartongskiva över hålet i taket, och med insektsradarn på behörigt avstånd från sängen. Det gick rätt bra resten av nätterna, krafsandet fortsatte, men getingarna höll sig på sin sida av taket. G var modig och sov i sängen under hålet, men sista natten så sov jag där istället eftersom han behövde sömnen då han skulle köra bilen till Stockholm. Så vi kom helskinnade och stärkta ur detta äventyr.