Dialog en stockholmslördag
Tunnelbanevagnen skakar om människorna med sitt sedvanliga dunkande. Lördagsfestandet har inte börjat ännu, det är för tidigt på kvällen. Annika sitter och läser tidningen när tåget stannar vid Hötorget.
- Ursäkta, jag skall komma förbi här, säger en ung flicka.
Dunkandet börjar om igen, vilket är det enda ljudet förutom tiggarens upprepade fras:
- Har ni några kronor till mat och natthärbärge?
- Nej, tyvärr, säger Annika.
- Va?… Jo, visst, men jag har bara det här…
- Tack så mycket!
- Man vet aldrig vad sådana där har pengarna till, säger Annika.
- Men vad ska de göra då? säger flickan.
- Det vet väl inte jag heller.
(Tystnad)
- Kan du vara snäll att ta ned fötterna, säger Annika,
- HÖRDE DU VAD JAG SA…
- Va?…nej…
Flickan tar ut hörlurarna ur öronen.
- Jag sade att du skulle ta ned fötterna.
- Tag bort din hund då.
- Men Fabian gör ju ingenting!
- Jo, den dreglar…
- Men inte på dig.
- Titta vad den gjorde med min väska! Flaskorna kan ju gå sönder!
- Det var tåget.
- Nej, det var din äckliga hund.
- Det var tåget som bromsade så kraftigt att väskan…
- Skall det stå här i tunneln hela kvällen?
- Ha lite tålamod. Plats Fabian!
- Du, det ringer.
- Vad sade du?… Ja, oj…Men hej Pelle!…Ja, jag kommer snart hem, jag skall bara handla först.
- Försvinn äckliga hund!
- Plats Fabian!…Tar du hand om din lillebror nu?…Ja, hejdå!
- Din hund hatar mig.
- Inte så konstigt.
- Nej, jag gillar inte köttätare.
- Vad gillar du då? Att spränga korvkiosker eller?
- Kul skämt.
(Tystnad)
- Vad är det där? säger flickan.
- Papper, säger Annika.
- Men det ser väl jag också, men vad är det du fyller i?
- Sköt dig själv.
- Skäms du för att söka bidrag eller? säger flickan.
- Jag föredrar egentligen Lokets lyckohjul, säger Annika.
- Akta dig, det kanske väntar samma öde för dig som han därborta…
- Nej, det tror jag verkligen inte! Han var ju alkoholist.
- Och det vet ju du. Nej, nu får det här jävla tåget ta och röra på sig!
- Det är ett trasigt tåg framför, hörde du inte?
- Nej, jag föredrar Björks sångröst. Fan, jag har inte tid med det här!
- Vill du låna min telefon?
- Va?
- Jag sade: Vill du låna den här?
- Ja…visst, hur gör man?
- Du slår numret, och så…
- Tror du jag är helt korkad eller?
- Det var du som bad om hjälp.
- Nu funkar det… Hej älskling, det är Katja. Det här jävla tåget vägrar att åka…nej, jag lånade den av en tant…
- Ursäkta, men jag är faktiskt under femtio.
- Okej, men daam då…nej jag sa till tanten…okej, vi ses. Puss hej!
- Plats Fabian! Flickans väska är ömtålig!
- Fula hund. Min katt är mycket sötare!
- Jag trodde du hatade köttötare.
- Va?
- Det var inget. Håll dig till din Björk nu.
- Äntligen behagar tåget att röra sig…nu måste jag förbi.
- Plats Fabian! Ta det försiktigt nu på festen.
- Va?… Du är väl inte min morsa heller.
- Nej, men jag jobbade en gång på akuten, och då kunde det…
- Och nu sitter du och väntar på att Loket skall ringa, eller?
- Jag söker jobb.
- Jobb? Man blir inte lycklig av pengar.
- Så naiva ungdomar är numera!
- Skall du säga! Som tror på bingolotto!
- Och så är de uppkäftiga också. Mina barn däremot…
- Kärring!
- Du fick i alla fall låna telefonen!
- Okej, hejdå då daamen!