versrymden

Denna text är från början svaret på en tentamensfråga i genusvetenskapens grundkurs. Därför kan det förekomma fackuttryck som ibland inte är förklarade. Min strävan är alltid att försöka skriva så att alla förstår, men det blir allt svårare när kunskaperna i ett ämne fördjupas. Därför vill jag att du som läsare kontaktar mig om det är något oklart, så jag kan klargöra det tydligare i texten. De flesta källhänvisningar som var direkt i texten har jag tagit bort för att underlätta läsflödet. Fråga mig om du vill ha närmare anvisningar till något i texten.

Du kan komma direkt till ett enskilt avsnitt i texten genom att klicka på rubrikerna nedan:

• Teorier om kroppen och samhället
• Historiska kvinnoideal och samhällsförändringar
• Kontroll - självkontroll - frivillighet
• Referenser

Teorier om kroppen och samhället

Människans kropp kan definieras anatomiskt utefter dess kroppsdelar och skiljas åt när det gäller den manliga respektive kvinnliga anatomin. Men man kan inte ställa människans kropp utanför kulturen och säga att den är naturlig och oföränderlig, eftersom den alltid utsätts för social och kulturell påverkan. Kvinnans kropp är mer utsatt för påverkan än mannens eftersom kvinnan traditionellt associerats med kropp, medan mannen associeras till själ. Hon är objekt, han är subjekt. Mannen definieras utefter sina personliga egenskaper medan kvinnan fastnar i sin egen kroppsuppfattning, både genom sina egna och andras ögon.

Kvinnors kroppar har i alla tider setts som männens egendom. De har ansetts som farliga och skall därför kontrolleras. Samtidigt är kvinnokroppen ofullständig, eftersom manskroppen varit utgångspunkten för den perfekta människoskapelsen. Men vad är då idealet? Plastikkirurgen Per Hedén säger följande:

“En universell definition av vad skönhet är lÃ¥ter sig inte göras, eftersom delar av skönhetsidealen varierar frÃ¥n kultur till kultur och frÃ¥n tidsperiod till tidsperiod.”

Även om ideal alltid har funnits, är den extrema fokuseringen pÃ¥ kroppen en nyare företeelse. Filosofen Michel Foucalt kopplar samman fokuseringen pÃ¥ kroppen med framväxandet av parlamentarismen och den politiska frihetsideologin. Makten finns inte längre hos en förtryckande regim, utan finns utspridd i samhällskroppen och pÃ¥gÃ¥r pÃ¥ mikronivÃ¥ överallt i samhället. Därför är kroppen ett effektivt redskap för utövandet av social kontroll. Kroppen konstrueras socialt bÃ¥de symboliskt och vetenskapligt via den “uppfattbara kroppen” och konkret via den “användbara kroppen”. Mary Douglas har liknande tankar, men hon talar om mikrokosmos som den fysiska kroppen och makrokosmos som samhällskroppen, dÃ¥ hennes teori är att “mikrokosmos symboliskt kan Ã¥terge den basala sÃ¥rbarheten och rädslan hos makrokosmos”. Kroppsfokuseringen kan allstÃ¥ ses som en motreaktion pÃ¥ de nya frihetstankarna, vilket stämmer överens med idéströmningarna pÃ¥ 1800-talet som vi skall se nedan.