versrymden

Kontroll - självkontroll - frivillighet

Kvinnors kroppar har kontrollerats på olika sätt under historien. En av de vanligaste kontrollformerna är giftermålet. En kvinnas kropp betraktades som mannens egendom, eftersom mannen ofta blev hennes förmyndare och på så sätt fick all makt över henne. Med hjälp av religionen har kvinnans sexualitet kontrollerats genom bestraffning av utomäktenskapliga förbindelser och förskjutning av utomäktenskapligt födda barn. Historien har i stort sett mest handlat om kontroll av kvinnans kropp ifrån samhället på olika sätt. Det är bara i västvärlden idag som man kan tala om kvinnan med möjligheten till att göra fria val. Men hur fri är kvinnan egentligen? Pågår kontrollen av kvinnans kropp fortfarande i västvärlden, och i så fall på vilket sätt?

Ett effektivt sätt att kontrollera kvinnan uppstod på 1800-talet: att medikalisera kvinnans erfarenheter. Det nya behovet enligt Foucault var att kartlägga individen och dess egenskaper i anatomin, särskilt de som var kopplade till ras och kön. Där spelade de nya vetenskaperna en viktig roll: gynekologin och neurologin med flera. Där kopplades kvinnans gynekologi till hennes psyke vilket resulterade i många operationer av kvinnans könsorgan för att hon skulle botas från flera olika sjukdomar, oftast sådana som sågs kvinnospecifika genom att de var kopplade till själen eller könet. Hysteri är ett exempel på en sjukdom som var kopplat till bådadera.

Vi kan se exempel på detta även i dagens samhälle, och det är att göra helt normala företeelser medicinska, som t.ex. menstruation, barnafödande, PMS-besvär och barnbegränsingsmetoder. Barnafödande har inte alltid varit en medicinsk företeelse. Förlossningorna flyttades från hemmen till sjukhusen i början på 1900-talet vilket gjorde att kvinnan förlorade en stor del av kontrollen över dem. Det är först på 1990-talet som kvinnan återfått en del av kontrollen genom att själv få bestämma hur barnet ska bli förlöst. Aborter har inte heller alltid varit medicinska, utan gjordes ofta på 1800-talet helt lagligt i hemmen. När abort blev något som utfördes av läkare förlorade samtidigt kvinnorna mycket frihet i och med att abort blev illegalt i många länder. Idag är abort lagligt i endast ett fåtal länder i världen.

I västvärlden idag finns inga institutioner och lagar i samhället som kontrollerar kvinnans kropp eller bestraffar de som inte följer reglarna som gäller. Men det finns oskrivna regler för hur kvinnan ska klä sig, bete sig och se ut. Men vem utför då denna kontroll, och hur bestraffas den som inte följer reglerna? Det finns olika teorier, och en av dem är förtrycksteorin, vilken utgår ifrån att kvinnor är underordnade patriarkatet och därför blir offer för den s.k. skönhetsmyten i samhället. Men kritik har riktats mot detta synsätt pga att det är endimensionellt och att kvinnans roll i det hela passiviseras. Är det då istället så att kvinnan förändrar sitt utseende frivilligt, genom allt från att sminka sig till att genomgå plastikoperationer, för att komma så nära idealet som möjligt? Det är lätt att dra sådana förhastade slutsatser, eftersom man då inte tar hänsyn till möjligheterna för kvinnorna beroende på ojämlikheter i ras och etnicitet. Men återgår vi till Foucaults teori om makten som är utspridd på mikronivå blir bilden mera komplex. Enligt detta synsätt gör vi oss själva till våra egna fångar, och makten att kontrollera kvinnans kropp finns då överallt, inte minst hos oss själva, samtidigt som ingen enskild person är ansvarig för detta.

Hur ska vi då kunna motstå denna mäktiga kraft, och vem bär ansvaret för den? Det finns alltså ingen särskild förövare, men samtidigt bär vi alla ansvaret för att lätta på detta kontrollsystem. Det finns instanser i samhället som har mer makt än andra, och en av dem är tveklöst media. Media har då också mer makt att påverka. Men på vilket sätt kan de effektivt bidra till förändringar? Det finns inget entydigt svar, men en viktig sak som kan förändra på alla nivåer är att göra om kvinnan från ett objekt till ett subjekt, alltså att framställa kvinnan som själ i första hand och inte som kropp. Och ju fler nivåer detta utförs på, desto snabbare kommer bilden av kvinnan som subjekt att slå igenom som ideal.

© Magdi, December 2003

Referenser

Ambjörnsson, Fanny (1998), Med kroppen som fiende. Om fem unga kvinnors upplevelse av kropp och identitet i: Gerholm, Lena, red. Behag och begär. Kulturella perspektiv på kroppen, intimitetens och sexualitetens transformationer
Bordo, Susan (1993), Den slanka kroppens budskap i: Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 2
Frisell Ellburg, Ann (1997), En “ny” näsa - en “ny” identitet? i: Locus, nr 3
Johannisson, Karin (1994), Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin-de siècle
Weitz, Rose, ed. ( 2003), The Politics of Women’s Bodies. Sexuality, Appearance and behavior