versrymden

Synen på kvinnans reproduktiva funktioner

Kunskapen om kvinnans reproduktiva organ har varit mycket knapphändig fram till 1700-talet, då äggstockarna benämndes för första gången.

Före 1800-talet sågs kvinnans könsorgan som en outvecklad variant av mannens penis. Kvinnan och mannen var anatomiskt och själsligt lika, men könsordningen mellan dem var hierarkisk: kvinnan var en outvecklad man. Denna s.k. enkönsmodell dominerade tills den ersattes av tvåkönsmodellen där kvinnan och mannen var anatomiskt och själsligt helt olika, som två olika arter. Där låg fokuseringen på den komplementära könsordningen: kvinnan och mannen som varandras motsatser. Den senare modellen lever envist kvar än idag, dock har de mest extrema motsatstankarna övergivits på senare år.

Kvinnans könsorgan har länge omgivits av mystik och tabun. Än idag finns det inget vardagligt namn pÃ¥ det som motsvarar ordet snopp för männen, vilket bidrar till att det fortfarande är tabu att prata om det och anses vara det skamliga “onämnbara”.

Menstruationen har också omgivits av tabun i de flesta kulturer. Den har setts som något farligt och till och med giftigt. Än idag ses mensblodet som något orent i många kulturer, även om det i västvärlden avdamatiserats något. Men fortfarande ger menstruationen upphov till skuld och skam särskilt hos unga kvinnor. Det mest problematiska är att menstruationen ofta får stå i fokus för kvinnans pubertet. Inte sällan handlar kvinnornas sexualundervisning i skolan mer om menstruationen och de problem det innebär än om den begynnande sexuella lusten som kommer i tonåren. Tabun kring menstruationen och fokuseringen på dess problem i sexualundervisningen gör att kvinnor ser på sina kroppar som något smutsigt och skambelagt, och att puberteten och det sexuella vuxenlivet mest innebär mensvärk en gång i månaden 40 år framåt. En avdramatiserad inställning till menstruationen och en ändrad fokus på sexualundervisningen i skolorna skulle förändra mycket i detta fall.

Inställningen till kvinnans bröst är mycket tvetydig i vår kultur. De är också kopplade till kvinnans reproduktiva funktion men mer indirekt, dels för spädbarnets näring men också den sexuella njutningen. Den starka kombinationen mellan det sexuella och det moderliga leder till förvirring, eftersom det finns en stark kulturell dikotomi mellan moderskap och sexualitet. På madonnabilder ses ofta barnet ligga vid moderns bröst, vilket då blir helt oproblematiskt eftersom madonnan är helt asexuell. Men i verkligheten har inte kvinnan någon makt över sina egna bröst som sexuell funktion, eftersom de kvinnliga brösten både är kommersiellt exploaterade som sexobjekt, samtidigt som de har en funktion i moderskapet. Detta märks ofta mycket konkret där nyblivna mödrar inte sällan förbjuds att amma sina barn på allmän plats. Det allmänt exponerade kvinnobröstet står i konflikt mellan det sexuella och det moderliga och blir allstå tabu. Herrtidningar som står helt öppet i butikerna där kvinnans bröst är väl synliga på framsidan blir då inte lika problematiskt, eftersom brösten där endast har en sexuell funktion att fylla.

Kvinnans ägg har även de omgivits av myter som bygger pÃ¥ den traditionella uppdelningen manlig - aktiv, kvinnlig - passiv. Ägget ses alltsÃ¥ traditionellt som det passiva i befruktningsögonblicket, trots att man idag vet att ägget ocksÃ¥ har en aktiv roll liksom spermierna. Här en mÃ¥lande beskrivning ur Lennart Nilssons “Images of life”:
“Ägget seglar genom den trÃ¥nga äggledaren […] Snart kommer ägget att vara färdigt för de framryckande spermierna. […] Detta är det första mötet mellan ägget och det hundratal spermier som har lyckats bryta igenom alla barriärer. Nu borrar de sina huvuden genom äggets vägg och slÃ¥r med sina svansar […] Hättan pÃ¥ spermiens huvud försvinner gradvis och enzym fälls ut. Dessa hjälper spermien att klä av ägget. […] Spermien arbetar som en roterande borr […] (Arrhenius 44)

Kvinnans reproduktiva funktioner som mytomspunna speglar vår tvetydiga bild av den kvinnliga sexualiteten.